Bussresa och surfplatta
Hej! Jag ska börja med att berätta att vårdguiden inte lyckas publicera bloggen jag ska ha där, jag skriver självklart ut adressen här så fort det är klart! Jag börjar bli lite otålig nu, vill bara börja :)
Igår förmiddag kom surfplattan på posten, jag har laddat den och installerat programvaran men fattar inte alls hur den fungerar! Den enda beskrivning som finns är hur man sätter på den och vilka knappar som är vad. Den ser jättefin ut iallafall, får ta och googla mig fram till hur den fungerar. :-)
Igår åkte jag till stan och köpte plastfilm som ska sättas som skydd på surfplattan, och jag måste bara berätta en sak: när jag skulle ta bussen Hem går det på en kvinna i 40-årsåldern med kryckor. Det var en sån där stor blå buss med massor av sittplatser, det var helt fullt. Ingen reste sig för henne sÅ jag gick fram och frågade om hon ville sitta. Jag hade inte någon sittplats. Hon suckade och småskrattade lite åt situationen att ingen brydde sig, men hursomhelst reste sig en person så hon fick sitta. Hon berättade för mig att hon alltid cyklade till och från jobbet, men i tre veckor har hon haft kryckor och tvingats åka kommunalt. Hon sa att hon aldrig hade trott att det var så illa ställt att folk var så egoistiska. Jag själv har åtskilliga gånger blivit UTSKÄLLD för att jag sitter ner, och då har det funnits massor med lediga platser. Gamla gubbar som ska ifrågasätta mig varför jag sitter ner, och som kräver en detaljerad förklaring. Vissa dagar mår jag riktigt eländigt, då är det svårt bara att ta sig in i bussen. De flesta sittplatser är det ett steg eller en trapp upp till, och då sätter jag mig i främre delen av bussen. Om det blir fullt så försöker jag i den mån det går att flytta på mig för de som behöver sitta. Det är sjukt tragiskt att bara för att jag är ung och ser frisk ut så kan jag inte sitta ner när jag verkligen behöver. Jag trodde att det bara hände mig just för att jag är ung och min sjukdom är osynlig när jag sitter, men uppenbarligen funkar det inte heller när man har kryckor och kan se det klart och tydligt. Så snälla tänk på det, vi måste alla hjälpas åt och låta de bäst behövande få må så bra de kan!
Hälsomässigt är det sådär. Känner av halsen och bihålorna- igen. Jag har väl insett att det inte är så att jag inte blir frisk, utan att det är fibromyalgins sätt att säga ifrån. Jag får helt enkelt vila så
mycket som möjligt och ta det lugnt. Idag har jag varit ute med Mimmi och ringt ett par samtal, är helt slut, så jag måste ta och lugna ner mig. Just nu ligger jag i mammas soffa. Det är ren taktik, jag ligger här en stund och sedan går jag och Mimmi hem, och vips så har hon fått sig en liten promenad och så klarar hon sig till kvällspromenaden :-)
Hoppas ni mår bra allihop. Idag ska jag försöka lägga över alla mina bilder på datorn för att sedan lägga upp här. Blogg-appen funkar fortfarande inte så det blir lite krångligare. Känns så trist när man är van vid att kunna blogga när som helst och lägga upp bilder. Aja, ni får ha lite tålamod helt enkelt!
<3 Love&Kisses
Igår förmiddag kom surfplattan på posten, jag har laddat den och installerat programvaran men fattar inte alls hur den fungerar! Den enda beskrivning som finns är hur man sätter på den och vilka knappar som är vad. Den ser jättefin ut iallafall, får ta och googla mig fram till hur den fungerar. :-)
Igår åkte jag till stan och köpte plastfilm som ska sättas som skydd på surfplattan, och jag måste bara berätta en sak: när jag skulle ta bussen Hem går det på en kvinna i 40-årsåldern med kryckor. Det var en sån där stor blå buss med massor av sittplatser, det var helt fullt. Ingen reste sig för henne sÅ jag gick fram och frågade om hon ville sitta. Jag hade inte någon sittplats. Hon suckade och småskrattade lite åt situationen att ingen brydde sig, men hursomhelst reste sig en person så hon fick sitta. Hon berättade för mig att hon alltid cyklade till och från jobbet, men i tre veckor har hon haft kryckor och tvingats åka kommunalt. Hon sa att hon aldrig hade trott att det var så illa ställt att folk var så egoistiska. Jag själv har åtskilliga gånger blivit UTSKÄLLD för att jag sitter ner, och då har det funnits massor med lediga platser. Gamla gubbar som ska ifrågasätta mig varför jag sitter ner, och som kräver en detaljerad förklaring. Vissa dagar mår jag riktigt eländigt, då är det svårt bara att ta sig in i bussen. De flesta sittplatser är det ett steg eller en trapp upp till, och då sätter jag mig i främre delen av bussen. Om det blir fullt så försöker jag i den mån det går att flytta på mig för de som behöver sitta. Det är sjukt tragiskt att bara för att jag är ung och ser frisk ut så kan jag inte sitta ner när jag verkligen behöver. Jag trodde att det bara hände mig just för att jag är ung och min sjukdom är osynlig när jag sitter, men uppenbarligen funkar det inte heller när man har kryckor och kan se det klart och tydligt. Så snälla tänk på det, vi måste alla hjälpas åt och låta de bäst behövande få må så bra de kan!
Hälsomässigt är det sådär. Känner av halsen och bihålorna- igen. Jag har väl insett att det inte är så att jag inte blir frisk, utan att det är fibromyalgins sätt att säga ifrån. Jag får helt enkelt vila så
mycket som möjligt och ta det lugnt. Idag har jag varit ute med Mimmi och ringt ett par samtal, är helt slut, så jag måste ta och lugna ner mig. Just nu ligger jag i mammas soffa. Det är ren taktik, jag ligger här en stund och sedan går jag och Mimmi hem, och vips så har hon fått sig en liten promenad och så klarar hon sig till kvällspromenaden :-)
Hoppas ni mår bra allihop. Idag ska jag försöka lägga över alla mina bilder på datorn för att sedan lägga upp här. Blogg-appen funkar fortfarande inte så det blir lite krångligare. Känns så trist när man är van vid att kunna blogga när som helst och lägga upp bilder. Aja, ni får ha lite tålamod helt enkelt!
<3 Love&Kisses
